Det flata Holland saknar dramatik, men Amsterdam har fött Tartaruga, vars rykte som tidens störste operadirektör har gått ut över hela världen ända till perser, meder och elamiter samt de Egypti landsändar vid Cyrene. Han var en liten man med undersätsig figur, med ögon, vilkas blick tycktes befinna sig antingen i den stad han just lämnat eller i den han närmast skulle besöka, med ett undfallande, nästan ödmjukt sätt och med börjande skallighet. De lagerkransar han mottog efter varje ny instudering upphörde att glädja honom, när det blev honom klart, att han inte som Cesar kunde använda lagern att skyla sitt huvuds börjande nakenhet med.
Cesar! Det var vad tidningarna kallade honom, när han lade sin åttonde opera under sig, och den låg i själva brödets och skådespelens gamla huvudstad. Cesar Tartaruga! — »Akilles kunde inte hinna fatt sköldpaddan», skrevo tidningarna med fint skämtlynne, »men Tartaruga har hunnit fatt Cesar ...»
